Fräsning av plast – en guide till optimal bearbetning av plast
Plastmaterial används i en mängd olika branscher och har unika egenskaper som kräver specifika bearbetningsmetoder. Att fräsa plast skiljer sig från metallbearbetning och innebär flera utmaningar, såsom smältning, ojämn ytkvalitet och spånproblem.
Hur vi arbetar med CNC-fräsning
Att fräsa plast kräver expertis, precision och rätt maskinpark för att uppnå optimal kvalitet och effektivitet. Hos Hartwich Mekaniska använder vi CNC-teknik för att hantera fräsning av allt från enklare detaljer till komplexa fleroperationskomponenter.
Våra frästekniker:
- 3-axliga fräsar: Perfekta för snabb och kostnadseffektiv bearbetning av enklare detaljer och medelstora serier.
- 4-axliga fräsar: Möjliggör bearbetning i flera vinklar utan att detaljen behöver spännas om, vilket ger hög precision och kortare produktionstid.
- Bearbetning av stora serier: Med våra pallettpooler kan vi hantera kontinuerlig produktion och minimera stillestånd.
Vi arbetar med ett brett spektrum av olika plaster och anpassar frässtrategin efter varje specifikt behov.
Beräkna skärdata
Spindelvarvtalsberäknare
Matningshastighetsberäknare
Optimerade skärparametrar för plastbearbetning
För att uppnå bästa resultat vid fräsning av plast måste du anpassa skärparametrarna efter material och detaljens krav.
Spindelvarvtal (rpm)
Generellt höga varvtal (t.ex. 15 000–24 000 rpm) för att få en fin snittyta och effektiv skärning.
Ökat varvtal utan att höja matningen kan leda till värmeutveckling och smältning.
Matningshastighet (feed rate)
För hobby- eller medelstora CNC-maskiner: starta runt 800–1500 mm/min och justera efter resultat.
Större industriella maskiner kan köra mycket högre matningar (2 000–3 000 mm/min eller mer) om stabilitet, verktyg och kylning tillåter.
Axialt och radiellt skärdjup
Axialt skärdjup (step down)
För plast kan man ofta köra relativt stora djup, men för att säkerställa god yta och minimera värme kan 0,5–1 × verktygsdiametern vara ett bra startvärde.
Radiellt ingrepp (step over)
40–60 % av verktygsdiametern är vanligt, för att undvika överbelastning av verktyget och ge bra ytkvalitet.
Chip load (spån per tand)
En tumregel är att man ska få en tydlig spåna; om spånan bara blir damm är chip load för låg.
För en 1-skärig fräs i diameter 6 mm kan 0,05–0,2 mm/tand vara rimligt beroende på plasttyp.
Skärmaterial
Hårdmetall (solid carbide)
Vanligast för plast på grund av vassa skäreggar och god slitstyrka.
Snabbstål (HSS)
Passar enklare jobb och lägre hastigheter.
Slits snabbare i abrasiva plaster och tappar skärpa, vilket orsakar mer värme.
Skärdiameter och antal skäreggar
Mindre diameter → högre varvtal är möjligt.
För plast är 1–2 skäreggar vanligt för att skapa utrymme för spånor och minska värmeutveckling.
Olika plastmaterial och deras egenskaper
Varje plastsort har sina unika utmaningar och kräver anpassade parametrar:
POM (Delrin)
- Mycket dimensionsstabil och relativt hård.
- Lätt att bearbeta och genererar inte för mycket värme.
- Tolererar högre matningshastigheter.
PMMA (akryl)
- Sprödare än många andra plaster, risk för sprickor vid för aggressiv fräsning.
- Kan smälta vid hög värme men ger en klar och fin yta vid rätt parametrar.
- Passar bra för applikationer där man vill ha en transparent eller polerad kant.
PC (polykarbonat)
- Segare och mindre sprött än akryl, men kan också smälta och klibba.
- Kräver ofta extra uppmärksamhet på kylning och spånutsug.
HDPE/PP
- Mjuka och sega plaster som lätt kan ”smeta” verktyget.
- Kräver skarpa skär och relativt hög matning för att undvika att materialet klibbar.
ABS
- Segt och slagtåligt, relativt lätt att fräsa.
- Kan smälta om varvtalet är högt i kombination med låg matning.
PVC
- Lätt att bearbeta men friktion kan snabbt bränna ytorna.
- Vid hög värme kan PVC avge skadliga gaser (väteklorid).
- Viktigt med god ventilation och kylning.
Genom att förstå egenskaperna hos respektive plast kan du välja rätt strategi för skärdata, kylning och verktyg.
Thermoplaster vs härdplaster
En viktig grundförståelse är skillnaden mellan olika plasttyper. Det påverkar både verktygsval och skärparametrar.
Thermoplaster
Exempel: PP, PE, PVC, ABS, PC, PMMA, POM.
Dessa mjuknar när de värms upp och hårdnar igen vid kylning.
Vanligtvis lättare att smälta och forma om, men risk för att de smälter eller klibbar vid fräsning om värmen blir för hög.
Härdplaster
Exempel: epoxi-, fenol- eller glasfiberförstärkta plaster.
Är ofta styvare och tål högre temperaturer, men kan vara sprödare eller mer abrasiva.
Glasfiberförstärkta plaster kan alstra mycket damm och kräver effektiv spånutsug för att undvika hälsorisker och skador på maskiner.
Verktygsval och skärgeometri
Lika typer av skär
1-skärig (Single Flute/O-flute)
Mycket bra för plast tack vare bred spånkanal.
Evakuerar spån snabbt, vilket motverkar värmeuppbyggnad.
Fungerar för både mjuka och hårda plaster.
2-skärig Spiral
Vanlig för metall men används även för plast.
Ger högre avverkningshastighet men kräver god spånevakuering för att undvika klibb.
Kompressionsfräs
Används främst för trälaminat men kan vara aktuell för plaster som fransar sig i topp och botten (mindre vanligt i plast än i träkomposit).
Polerade skär
Polerade spånkanaler minskar risken för att plast fastnar.
Högre verktygskostnad men kan öka produktivitet och ytkvalitet.
Kontakta oss
Att fräsa plast kräver en genomtänkt strategi och anpassade inställningar för att uppnå bästa resultat. Genom att förstå skillnaden mellan termoplaster och härdplaster, välja rätt verktyg och optimera skärparametrarna kan du minska problem som smältning, ojämna ytor och spånansamling. Behöver du mer information eller vägledning kring plastfräsning?
Vi på Hartwich Mekaniska AB har lång erfarenhet och hjälper dig gärna att hitta rätt lösning för din bearbetning. Kontakta oss för mer information och offert!
Navigation
Nyheter
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.